Kinderägg

Tänk att var dag kan vara som ett litet Kinderägg i livets stora skål. Ett litet chokladkletigt ägg fylld med en små jävligheter som sätter tillvaron på "Tilt". Eller så tillåter man det bara inte.

Efter en del beslutsvånda bestämde jag mig ändå att åka ut till Västerås för att titta på Tim när han spelade med i SAFF DM Cup, dvs distriktsmästerskapsmatcherna. Tim har hela veckan varit med i en Robinsonliknande uttagning där 120 tappra manglats ner till de 45 som behövdes för distriktslaget (Stockholms Amerikanska Fotbollsförbund). Resultat etc här.

Den här biten var lika rolig som fotbollen brukar vara. Det var en cup, dvs ingen turnering i traditionell bemärkelse, men silvret till Stockholm var ju klart.

Nej, strulet började med SJ och deras biljetthantering. Beställningen brukar man kunna ta sig igenom även om det är ett mästerstycke i otillgänglighet det lyckats få till på SJ, och nu när man dessutom behöver ha id-kontroll till allting.

I alla fall, laddad med bekräftad, bokad, whatever, mobilbiljett. Jag har ett hyfsat nytt simkort vilket gör att jag inte utantill kan min pinkod, något som gjorde mig lite osäker. Så, jag skrev även ut biljettbokningen på papper, men glömde förstås ett papper där jag skrivit ner pinkod. Så
det enda som kunde gå fel var om konduktören stänger av min mobil medan han/hon ska läsa min mobilbiljett. Det finns förstås inget skäl till att hon ska ens behöva ta i min mobil för att läsa biljetten. Och om hon nu tar i den, så behöver hon ju inte trycka på några knappar på den i alla fall.

"Hoppsan, nu blev det mörkt" säger konduktören och visar att mobilen inte bara gått till sparläge, den är dessutom avstängd. Jag frågar henne varför hon stängt av den med brydde mig inte om att lyssna på svaret utan koncentrera, mig på min lugna andning istället.

Alltså, tack vare att jag skrivit ut bokningen så kunde jag i alla fall använda mig av sj-biljetterna. Telefon kunde jag ju inte använda förrän jag kom hem. Men eftersom jag behövde den av flera skäl (beställa taxi, kunna ringa Tim, kunna ringa min läkare, sköterska etc), så fick jag istället köpa ett kontantkort 350 sek. Kasching!

Men så tänkte jag att va fan. Ska man låta SJ sabba en sån vacker dag. Och nä, se det fick de inte.

Så, trots att jag fick lite ont på eftermiddagen, något lite morfin senare fixade, så har jag haft det jättetrevligt, med fotboll, min underbara son, härliga vänner och bekanta.

Nej, men nu är jag trött, riktigt trött, så nu ska jag bara bära in min son till hans säng och sen ska här sovas, djupt och länge.