Behandlingar o prover

Jag nämner ofta i mina små statusrapporter alltifrån nålar till CVKer till PET-scan. Jag har i tidigare inlägg beskrivit en del av dessa saker. Men det finns också en hel del saker som jag kanske tar för givet att alla vet vad det är. Det förutsätter dock att man legat inne på sjukhus av någon anledning för att överhuvudtaget ha kommit i kontakt med dessa. Så en kort genomgång av de vanligaste behandlingarna och proverna man genomgår, framförallt när det gäller cancer, men även i andra sammanhang.

N.B. Jag är ingen läkare. Det jag skriver är baserat på mina erfarenheter och det jag läst/hört. Man ska aldrig försöka ställa diagnos på sig själv, framför allt inte cancer och framför allt inte baserat på vad man läst sig till på Internet

En infart/nål
För att kunna ta emot något intravenöst så behöver man en infart. Små mängder kan man givetvis ge i form av en spruta, men så fort det gäller lite mer så behöver man sätta någon form av nål. (Behöver man ha en infart under lång tid, månader, så får man mer permanenta infarter som CVK, Picc-line, Port-a-Cath m.m.).

Det som faktiskt sitter i armen är inte en "nål" utan en plastslang. Det är alltså fullt möjligt att böja armen även med en nål i armvecket.

Den här typen av infarter är oftast inte lämpliga för cellgifter.

Cellgifter

Det finns en mängd olika cellgifter. Oftast består en kur av flera olika typer av cellgifter som ibland ges enligt ett särskilt schema (cellgift 1,2,3 dag 1, cellgift 4,5 dag 7 etc). Vissa är starka gifter som kräver skyddskläder för vårdpersonal (t.o.m. urinet från en patient som fått cellgifter ska hanteras på ett särskilt sätt för att inte förgifta vårdpersonal). Vissa cellgifter är "svaga" och tas i tablettform, men de flest ges i form av intravenöst dropp. Ofta har man också en droppräknare på droppställningen som ser till att cellgifterna kommer in i en förutbestämd takt, dvs under en viss tid. Trots att man ofta får flera cellgifter under en kur/delkur, så får man givetvis ett cellgift åt gången. Före och efter får man också mediciner mot eventuella biverkningar framförallt mot allergiska reaktioner och illamående.

Benmärgsprov

Benmärgsprov tas bland annat för att se om cancern spridit sig till benmärgen (lymfom, leukemi etc). Det görs med en grov nål under lokalbedövning. Man ligger på mage på en brits. Nålen förs in i höftbenet och ett litet prov från benmärgen tas. Precis när man suger ut benmärgen kan det kännas litegrann. Dock är provet inte alls så smärtsamt som man skulle tro. Man kan få lite värk en tid efteråt dock.

Nålar som används vid benmärgsprover.

Biopsi/punktion

När man har en tumör eller t.ex. en svullen lymfnod eller något annat som kan tänkas bestå av cancerceller gör man en biopsi eller punktion. Det innebär att man med en nål tar ett cellprov. I ytliga prover används en mycket tunn nål som inte kräver någon bedövning (bedövningssprutan är ändå mycket grövre). När man gör en djupare punktion ges lokalbedövning. Givetvis kan biopsier göras under narkos när "tumören" finns på mycket svåråtkomliga ställen eller om provet tas när man opererar bort delar eller hela tumören.

Biopsi/punktionsnålar

PET-Scan

Positronemissionstomografi. Liknar en datortomograf men med längre "tunnel". Den innehåller också en datortomograf. PET-scan ger en bild av tumörer och canceraktivitet. I kombination med en datortomograf-bild som också ger form och "färg" så kan man få en bra bild av tumör och canceraktivitet i kroppen. En undersökning tar ca 30 minuter, men förberedelse 1-2 timmar (framförallt behöver man få i sig ett radioaktivt kontrastämne, glukos och därefter en stunds vila). (Det syns inte på bilden med PET-scan tunneln är öppen i båda ändar och man befinner sig bara några sekunder med huvudet i tunneln. Den största delen av tiden ligger man med huvudet "ute" på andra sidan.

Lungröntgen

Traditionell röntgen. Görs dels för att se eventuella tumörer och även infektioner, vätskeansamlingar i lungar. Tar ca 10 minuter och kräver inga förberedelser.

Datortomografi (CT-scan)

Ger en 3-dimensionell bild av innanmätet (skivar upp hela kroppen i bilder). Man får via en nål i armen kontrastvätska under själva fotograferingen. Britsen man ligger på åker fram och tillbaka genom "badringen", samtidigt får man hålla andan (10-30 sekunder åt gången). Undersökningen tar ca 20 minuter.

Tidigare inlägg:

Port-A-Cath
Allogen stamcellstransplantation
Lymfom frågor och svar
Blod och blodprover

Lycka

(Text: Leif Kristiansson, bild: Dick Stenberg)

(English version below)

Jag får ofta höra att jag är så positiv och optimistisk. Jag tror att det är många med cancer som får höra det också. Men det är egentligen ganska lätt att vara positiv fram till den dagen man får besked om att det inte finns mer att göra än att låta sjukdomen ha sin gång. Om ni såg kvällens avsnitt av ”Himlen kan vänta” så förstår ni vad jag menar. Det är den situationen man fasar för, men så länge man ser att det finns en stor chans, eller någon chans, att undvika den, så kan man vara positiv.

Därför var det med en viss bävan som jag tog emot telefonsamtalet från min överläkare ikväll. Jag visste att jag med en datortomografi inte kan bli friskförklarad, men däremot sjukförklarad. Dvs., om det visade att cancern fanns kvar på flera ställen och att stamcells transplantation därmed inte fungerat. Ja, då hade det inte funnits så många möjliga behandlingar kvar. Visst en allogen (donator) transplantation, men där är risken stor att man dör av biverkningar, och visst finns det en del oprövade behandlingar (forskningsprojekt). Så, det var ett resultat jag inte ville höra.

Och det fick jag inte heller. Visserligen finns det en liten, liten rest kvar, men min läkare var mer övertygad om att det är frågan om en svullnad som inte gått tillbaka ännu. Och skulle det finnas någon cancerrest i den, så kommer den att synas på PET-scannen, som jag ska göra i januari. Då kan man också stråla bort resten samtidigt. Något som man förmodligen skulle ha gjort redan i mars när jag gjorde den förra PET scannen och då man troligen missade en rest. Den rest som var aktiv och som sedan växte till sig och gav mig ett återfall.

Men från att i juli vetat att jag hade 50% chans att överleva till jul, så vet jag nu att det är 100%. Vad som händer sen vet man aldrig, som tur är.

Imorgon kväll är Tim kattvakt, så jag blir hemma själv, vilket passar mig bra. Jag ska köpa mig något gott att äta och ett gott vin, och sedan bara njuta av livet.

English Version

Quite often people tell me that they admire me for being so optimistic despite my cancer. But I guess it is not that difficult as long as you do not reach the day when your doctor tells you that there is nothing more that they can do, but to let the disease progress naturally.

That is also why I was a bit scared when I got the call from my doctor this evening. I knew she was going to give me the results from the CT-scan. And I know that the CT-scan cannot prove me healthy and free from cancer, but it could prove that the transplant has not worked and that the cancer is growing again. If that had been the case, there are not that many options left. Of course there is always the possibility of an allogen (donor) transplant, but that can kill you as well, and then there are some research projects. So this was not the result I wanted to hear.

And nor did I. There was however at tiny remaining swelling of one lymph node, but my doctor seemed convinced that it was probably just a remaining swelling rather than active cancer. And even if it is, it was so small and would be discovered and dealt with during the PET-scan which I am having in January. So, I was really happy with the results.

In July, I knew that my chances to survive Christmas was about 50%, but now I know it is 100%. What happens after that, I do not know, and I do not want to know.

Tomorrow Tim will be “catsitting”? (babysitting a cat), so I will be home alone. So I will buy me some great food and some great wine, and just celebrate life.

Happiness is not summer.

Happiness is sun, when it has been raining for a long time

I väntan...

(English version below)

Efter datortomografin som jag gjorde idag, så sitter jag nu bara och väntar på resultatet. Jag försöker att inte tänka på det, eftersom det mer känns som att vänta på ett domstolsutslag där domen kan bli precis vad som helst.

Jag tänkte försöka vara lite snällare idag. Inskränktheten jag nämnde i gårdagens blogg, behöver ju inte nödvändigtvis bebo en intellektuellt utmanad person eller ens en obildad. Drottning Silvias bordskavaljer under Nobelmiddagen, Makoto Kobayashi, sägs ha som enda intresse: symmetribrott (dvs. brott mot den postulerade CP-symmetrin, som dessutom är hans forskningsområde). Grattis Silvia till en underhållande kväll.

Så, jag har försökt hitta några bloggar som jag tycker är bra och intressanta. Jag letar fortfarande, men sprang på den här lilla julnovellen: ”Kravspec Jul” av Robert Stjernström.

Och så fann jag detta historiska dokument: http://katastrofalaomslag.blogspot.com/

Och några bloggar som jag emellanåt följer:

http://www.gustavholmberg.com/tomrum/
http://www.apolloprojektet.com/
http://peterenglund.wordpress.com/

English Version

After having done the CT-scan today, I am now just waiting for my doctor to call and tell me about the results. I try not to think about it too much, especially as it feels almost like getting a court ruling, and a ruling that could mean anything from acquittal to death penalty.

Anyways, I thought I should try not to be so grumpy today, after yesterdays posting. The narrow-mindedness that I wrote about yesterday does not necessarily mean that the person is intellectually challenged or uneducated. At the dinner at this evening’s Nobel Prize ceremony, Queen Silvia will be sitting next to Makoto Kobayashi. It is said that his only interest in life is the “violation of the postulated CP symmetry of the laws of physics”, that and nothing else. So, I guess it might be a long evening for Queen Silvia.

Today, I also tried to find some interesting blogs. I am still searching. I found a couple though that are somewhat entertaining (only in Swedish though).

Fördumning

(English version below)

Idag ska jag göra en datortomografi på Karolinska. Frågan är om 24 omgångar med cellgifter och en stamcellstransplantation har fungerat. Det kan egentligen bara bli tre utfall, antingen är cancern borta, eller så återstår en rest (som tas med strålning), eller så har det inte blivit bättre. Det första vågar man inte hoppas på och det sista vågar man inte tänka på. Jag får i alla fall inget besked om resultatet förrän tidigast fredag.

Det senaste numret av tidningen Axess har ”den nya inskränktheten” som tema. Internet och webben fördummar eftersom den skapar andra läsvanor (läs: snuttifierat och overifierat), liksom övrig medias förvandling mot mindre analys och mindre krav på läsarna.

Det jag saknar är en artikel om fördumningen av de som producerar information på nätet. När jag ser på de mer ”framgångsrika” bloggarna på nätet så finner jag att en majoritet består av tonårstjejer som vars liv kretsar kring shopping, mode, Stureplan och armén av c-kändisar i dess omgivning.

Nu är det kanske inte rättvist att hoppa på unga tjejer på det viset (det finns både usla manliga bloggare som duktiga kvinnliga bloggare), men de är i majoritet bland de populära bloggarna och när förebilder för dagens ungdom är så urbota korkade så blir man orolig.

Den franske filosofen Michel Adam har skrivit en hel bok om dumheten, han räknar upp följande egenskaper hos de dumma:

• De intresserar sig inte för kunskap
• De accepterar inte intellektuell ansträngning
• De utgår inte från verkligheten i sitt tänkande
• Dessutom besväras de inte av sina begränsningar utan känner sig lyckliga.

Visserligen vore det förmätet av mig att hävda att den här bloggen är något underverk av intellektuellt djup och källa till sann kunskap. Men den har åtminstone en ambition av att försöka stava rätt och ibland innehålla något av intresse.

Ett av många exempel från en annan blogg: (texten handlar om en borste):

”Asså den går att använda till mycket faktiskt typ Bronser, rouch, highligter ( över kindbenen och få näsan typ ) och att skulptera och forma typ kindbenen, och jag provade till och med den men faundation och jag tycker den funkade..”

Andra höjdpunkter i bloggvärlden är också när dessa bloggskribenter beskriver sina sociala relationer. T.ex. när Blondinbella säger att hennes relation till hennes far är mer en affärsrelation, de pratar inte om känslor vid middagsbordet utan mer om hur mycket de dragit in den månaden.

Ändå är det bloggar som dessa som ligger i toppen över besökta bloggar (visserligen med hjälp av korsvisa länkningar, tags och annat).

Så om framtidens informationsproducenter blir något i stil med Blondinbella och informationen förmedlas i Twitter eller i tickers eller annat snuttverktyg, så är vi illa ute.

Även nätverkandet och individanpassningen av informationen som möjliggörs av internet, så ökar inskränktheten. Facebook har ökat med över 150% på ett år. Totalt räknar man nu med 580 miljoner sociala nätverkare. Om alla grupperar sig i små kokonger av likadana åsikter och intressen, så ökar knappast den gemensamma kunskapen eller tolerans och förståelse.

English Version

Today I am going for a CT-scan. The big question is if the 24 rounds of chemo and the stem cell transplant have had an effect. There are three possible outcomes: either a full remission, a partial remission (meaning that I will need some additional radiation therapy), or no remission. The first one I do not dare to hope for, the last one I do not dare to think of. Anyways, I will not have any results until Friday at the earliest.

In the latest issue of Axess magazine, the theme is about the “new stupidity and narrow-mindedness” caused by the internet and modern media. The internet and the web causes changed reading habits and the media tends to minimize everything. Short news, no analysis and sometimes not even verified.

I was missing an article on the increased stupidity among those who produce the information on the internet. Looking at the top bloggers, at least here in Sweden, they all seem to be teenage girls, whose life focus on shopping, trends and, jetsetter wannabes.

Well, it may not be entirely fair to attack teenage girls, there are stupid male bloggers as well (and of course great female bloggers also). But the most popular ones are written by young girls, and when the role models for young people are so dense, it worries me.

The French philosopher Michel Adam has written a whole book on stupidity. He characterizes stupid people as:

• not showing any interest for knowledge
• not accepting intellectual effort
• not basing their thinking on reality
• not being bothered by their own limitations, but feel quite happy.

However, I am not saying that this blog is much better than any other, but at least there is an ambition to try to spell correctly and sometimes even to contain something of interest.

So, if these bloggers are representative for the ones who will produce information in the future. And that information is then distributed through tools such as Twitters, or Tickers in TV, or in free newspapers such as Metro, then we are in deep trouble.

There is also a risk with the ability to customize and filter information and news possible on the net. There are a lot of positive aspects on social networking such as Facebook (which has increased with 150% the last year), but people tend to get into groups with people of the same views, interests, religion, politics, language etc., which does not support an increased understanding, tolerance and knowledge.

The big conspiracy

(English version below)

I fredags hade jag bara planerat att fixa klubbens website och på eftermiddagen åka till KS för blodprover. Men så ringde de på morgonen från St Göran och ville jag skulle komma dit för en datortomografi.

Väl där så skulle jag få en nål för kontrastvätskan. Första sticket, eller snarare hugget gjorde rätt ont. Jag började grunna på en konspirationsteori. När sedan den andra sjuksköterskan högg mig i andra armen och sedan vred om nålen lite (för att venen smög undan som hon sa), så insåg jag faktum. Detta var två extremfeminister som såg sin chans att hämnas årtusenden av manligt förtryck. Jag var en representant för det patriarkala förtrycket och nu såg de sin chans till upprättelse. Inte nog med att nålarna gjorde ont, mellan varje hugg skulle armen dränkas i alkohol, vilket gjorde att både de gamla sticken och de nya sved ordentligt. Vid det tredje hugget försvann hela min manlighet i ett ynkligt kvidande. Vid fjärde hugget, tyckte jag mig se hur sköterskan tänkte ”nu din taliban ska du få” bakom det vänliga ansiktet. Efter åtta hugg tycktes de dock tröttna och lät nålen sitta kvar, varpå de kopplade på kontrasten.

En datortomograf ser ut som en badrings-formad manick. På kanten finns en display som dels visar hur många sekunder man måste hålla andan och dels en Pacman figur. Figuren är gul och har öppen mun när man tillåts andas, och är röd och har stängd mun när man ska hålla andan.

Först tog de några översiktsbilder som går snabbt (10 sekunder), och sedan tar de de riktiga bilderna som brukar innebära att man ska hålla andan i 25 sekunder. Men den här gången (de hävdade att det berodde på att de skulle fotografera en större del), visade displayen på 70 sekunder. Ännu ett led i tortyren tänkte jag. De ville väl att jag skulle strypa mig själv eller något. Men jag laddade och höll andan, visserligen började jag se små rosa elefanter flyga omkring när det var 10 sekunder kvar. Men jag lyckades hålla andan hela tiden ut. Så, ännu en gång gick patriarkatet segrande ur striden.

Ok, jag både överdriver (fast det där med 8 stick och 70 sekunder är sant) och fantiserar lite, men något måste man väl underhålla sig med. 2 timmar på St Göran är inte så jäkla kul.

Sen var det bara att slänga sig i en taxi till KS för blodproverna. Det innebär i och för sig en nål till, men då använder de min port. Själva nålen ser ut som ett jättestort häftstift, men det gör inte särskilt ont och det går snabbt att få dit den.

Lördag blev det fotboll. Solna mot Tyresö, där våra grabbar tog hem segern. Och på söndag blir det Solna mot Helsinki Roosters. Misstänker att det blir lite tuffare för grabbarna.

English version

Yesterday, I had planned to finish the football clubs website and then go to Karolinska for some blood tests later in the afternoon. But early in the morning I got a phone call from St Görans Hospital. They wanted me to come in for a CT scan.

When I arrived, the first thing they wanted to do was to put in a needle for the IV for the contrast fluid. The prick with the needle, or I should perhaps say, the first stab did actually hurt a little. I now started to think that this might be a conspiracy. When the second nurse stabbed me in the other arm and then started twisting around the needle (to find the vein, as she said), I was convinced. This was not two ordinary nurses; they were extreme feminists that now saw their opportunity to give back for all the thousands of years of male unjust and unfair treatment and oppression. I had been picked out as a representative for the patriarchate, and they saw their chance to get back at us. Not only did all the stabbing of the needles hurt, but between each stab, they drenched my arm in disinfecting alcohol, which meant that all the old stab wounds as well as each new one burned like mad.

At the third stab, my male ego disappeared in a pitiful moan. At the fourth stab, I saw that the nurse was thinking “take this you Taliban”, behind her friendly face. After eight stabs they seemed to get tired of stabbing and decided to keep the last needle and hook up the contrast fluid.

A tomography that they use for a CT scan is a machine shaped like a swimming ring. You lay down on a bed and then you are moved through the swimming ring. On the scan there is a small display that shows how many seconds you need to keep your breath. And then there is a small Pacman symbol, that is yellow and has an open mouth when you are allowed to breathe and is red with a closed mouth when you should keep your breathe.

Usually they first take some overview pictures for which you need to keep your breath for about 10 seconds, and then they take the real pictures which require usually about 25 seconds. This time the display showed 70 seconds. Yet another part of their devious plan I thought. They want me to strangle myself. But I managed to hold my breath for 70 seconds, even though I started to see flying pink elephants during the last 10 seconds. Yet another victory for the patriarchate.

Ok, so I am exaggerating (even though it is true that they had to try 8 times to get the needle in place and the 70 seconds) and fantasizing. But you need something to entertain yourself with; spending 2 hours at St Göran’s is not that fun.

After that I threw myself into a cab and went to Karolinska hospital for the blood tests. For that they needed a needle again, but this time they could use my port which is much easier and much less painful.

On Saturday (today), I went to see Tim and his team (Solna Chiefs) play against Tyresö Crowns. A game that we should win, and we did. Tomorrow there is football again. This time they will meet Helsinki Roosters. I guess that game will be much tougher for the boys.

Munschausens PC

(English version below)

Min hemPC har Munschausens syndrome. Hon känner väl att hon inte fått den uppmärksamhet hon tidigare fått. Så, nu fejkar hon en hårddisk krasch. (jag är övertygad om att det inte är något fel på hårddiskarna utan att det snarare handlar om konfliktande drivrutin-uppdateringar).Det tog mig halva fredagen att få igång henne igen. Nu hoppas jag att hon håller sig lugn ett tag. Kanske skickar jag iväg henne när jag läggs in på KS för att byta ut hårddiskarna, men i övrigt vet jag inte om jag skulle klara mig utan min dator någon längre tid, så vi håller tummarna.

Känner mig ganska återställd idag. Hade lunch med Håkan och Kristina igår på Brostugan. Jättetrevligt, det är så skönt att komma ut och vara lite normal en stund.

Ännu inget besked från min hematolog om hur CT-scannnen gått. Frågan är om cellgifterna givit någon effekt ännu. Jag tror i och för sig det eftersom åtminstone två av symptomen försvunnit eller blivit bättre. Dels har trycket över Vena Cava nästan helt försvunnit (vilket delvis beror på kortisonet) och dels har nattsvettningarna försvunnit. Jag märkte dock igår att jag tappar i vikt vilket är ett annat symptom. Och det beror inte på att jag äter mindre (jag frossar i mat och sötsaker fortfarande), men har ändå tappat 5 kilo den senaste månaden(vad ledsen jag blir, not).

Liten faktaruta om Lymfom:

Blod består av:

1. Erytrocyter (röda blodkroppar) som kör runt syre i blodet

2. Leukocyter (vita blodkroppar, 7 olika varianter), bryter ner bakterier och bildar var, bildar antigener, hanterar immunförsvaret.

3. Trombocyter (blodplättar) hanterar blodkoagulering.

Lymfom angriper Leukocyterna.

Lymfom

Hodkins lymfom: låg aggressivitet, lågmalignt lymfom

Non-Hodgkins lymfom:

• Indolenta lymfom (lågmaligna lymfom)
• - Kronisk lymfatisk leukemi
• - Follikulärt lymfom
• - Hårcellsleukemi
• - Marginalzonslymfom (MALT-lymfom)
• Aggresiva(högmaligna lymfom)
• - Diffust storcellig B-cellslymfom
• - Midiastinalt storcelligt B-cells lymfom
• - Mantelcellslymfom
• - Follikulärt lymfom grad III
• - Prolymfocytleukemi
• Mycket aggressiva lymfom
• - Burkitts lymfom
• - B-prekursor lymfom (B-ALL)
• - T-prekursorlymfom (T-ALL)

Vardera av dessa har sedan ett antal undergrupper. Även om de har det gemensamt att de har sitt ursprung i lymfkörtlarna och påverkar de vita blodkropparna, så har de lite olika diagnos, behandling och prognos.Vissa av dem vet man något om vad som orsakar dem (Burkitts: De som har Epstein-Barr virus,dvs körtelfeber och har Malaria, har en större risk att få Burkitts lymfom. En variants om är ovanlig i väst men ganska vanlig i t.ex. Afrika).

English Version

I think my homePC has Munschausens syndrome. I guess she feels that she is not getting the attention she is used to. So now she is faking a hard disk crash (I am pretty sure there is nothing wrong with my hard disks, it is a problem with conflicting updates of the driver software to the controller card). It took me almost half the day yesterday, just to start her up. Now I am hoping that she will keep calm for awhile. I do not really want to send her away to change the hard disks, at least not yet. So fingers crossed.

Today, I feel quite ok. I had a lunch with my colleagues from work, Håkan and Kristina, yesterday.It was really nice to get out and feel a bit normal again, after staying at home for a couple of days.

Still nothing from my hematologist regarding the CT-scan results. The question if the chemo has had any effect or not on the lymphoma, is still open. But at least two of my symptoms have goneo r are reduced. The pressure on Vena Cava is much less (which also could be due to the cortison),and the night sweats are gone. But I also noticed that I, despite eating like a pig, have lost weight the last month (given my starting weight, I am not too sad about that).

Some Lymphoma facts:

Blood consist of:
1. Eurotrocytes (red bloodcells), with the purpose of getting oxygen around
2. Leukocytes (white bloodcells), 7 different types, with the purpose of breaking down bacteria, making puss, making antigenes and handling the immune system.
3. Trombocytes (plasma), with the purpose of handling the coagulation of the blood.

Lymphoma affects the Leukocytes

Different types of lymphoma

Hodgkins lymphoma:
Non-Hodkins Lymphoma

• Indolent lymphoma (low aggressive, low malignity)
• - Chronical lymphatic leukemia
• - Follicular lymphoma
• - Haircell leukemia
• - Marginalzone lymphoma (MALT-Lymphoma)
• Aggressive lymphomas (highly malignant)
• - Diffuse large B-Cell lymphoma
• - Mediastinal large B-cell lymphoma
• - Mantelcell lymphoma
• - Follicular lymphoma grade III
• - Prolymphocyte leukemia
• Highly aggressive lymphomas
• - Burkitts lymphoma
• - B-Precursor lymphoma (B-ALL)
• - T-Precursor lymphoma (T-ALL)

Each one of these can then be broken down to different sub-groups. So, even if they all have in common that the start in the lymph system, they all have different diagnosis, symptoms and prognosis.In some cases they know what triggers them but in most cases not. The Burkitts lymphoma has some connection with the Epstein-Barr virus (causing the kissing disease) and Malaria. So, it is not that common in western countries, but in e.g., Africa.

No thrills today

(English version below)

Dagen har varit tämligen odramatisk. Nya cellgifter och en datortomografi är väl vad som hunnits med. En drös nålstick återigen. Efter nu två omgångar cellgifter, så har de ännu inte börjat ge någon särskild effekt. Det kan båda gott, men det kommer säkert senare. Men just nu mår jag bra.

Natten kan väl inte sägas förlöpt lugnt. Dels skulle jag ha mina sprutor var 4e timme och dels var jag väl lite störd av andra patienter. Av hänsyn till mina medpatienter så tänker jag inte berätta om dem här annat än att jag har nog ett antal historier att berätta offline när jag kommer hem.
Jag såg på nyheterna att Bush regeringen nu äntligen beslutat om 280 miljarder till stöd för Aids, TBCoch malaria i förutom USA, även afrikanska länder samt i sydostasien. Om den regeringen kan manha många åsikter, men det här tyckte jag var fantastiskt.

Man får ju lite funderingar kring det här med sjukvård och kostnader.Den behandling jag nu påbörjatkommer säkerligen kosta uppemot miljonen (min gissning, men troligen ligger den nära sanningen). Dåbörjar man fundera lite. Visserligen är jag glad att jag inte behöver bry mig om kostnaderna tillskillnad från t.ex. mina amerikanska vänner som ständigt blir plågsamt påminda om vad som täcks och inte täcks av deras skyhöga privata sjukförsäkringar. Att dels vara sjuk och sedan också behöva slåssför behandling måste vara hemskt.

Rent sammhällsekonomiskt borde jag ju ha 20 produktiva år kvar (fast jag vet ju inte hur produktivtde senaste åren varit egentligen), så visst kan det väl löna sig att återställa en sån som jag. Frågan är hur långt man kan gå i sin strävan efter att kunna bota allt och alla.

I min samling antika böcker (jag brukar säga till min son att det enda han någonsin kommer attfå ärva efter mig, är mina böcker och mitt utseende, varpå han suckar att böckerna kan han jui alla fall sälja), där har jag ett par av Svenska läkaresällskapets årsberättelser från 1830-talet.Även om det är nästan 180 år sedan, så är det slående hur pass lite man verkade förstå och vetapå den tiden. Koleran behandlades med blodiglar och stärkelselavemang. Kallt och fuktigt vädertycktes vara orsak till de flesta sjukdomar, kvicksilver effektivt mot det mesta trots förödande biverkningar. Så, trots allt känns det tryggare idag även om man är långt ifrån att förstå alla sjukdomar ochhur de ska botas.

English version
Not a lot of action today. A new batch of chemo, performed a CT-scan, and a bunch of new needles.Still after these to sets of chemo, I am not yet affected by them. No nausea, no nothing. I hope it will remain that way, but I guess it will hit me eventually. I will loose my hair again, thats forsure.I did not sleep that much the past night. I had to get injections every 4 hours and in addition,some of my fellow patients were a bit noisy.
On the news I saw about the Bush administration now finally decided to spend x BUSD on fightingaids both in US as well as in some african countries, and in addition, TBC and malaria in some othercountries as well. One might have a lot of different views on the Bush administration, but thisI think was fantastic.
Being in hospital, you start to wonder about the cost of healtcare. The treatment I have startedwill probably cost close to a million Sek (its a guess but probably not too far off). I amhappy though not to have to bother at all about the costs. Unlike my american friends thatare well aware of what is covered and what is not covered as part of their expensive healt insurances.To be sick and then also have to worry about the costs and what is covered or not must be awful.
Well, anyways, I should when I get my health back, be able to have at least another 20 years ofproductive work, so there might actually be positive investment case on me.
In my old book collection (I often tell my son that the only things he will ever inherit from meare my books and my looks, upon which he sighs and says, well at least I can sell the books), I havea couple of volumes of the Swedish medical societys yearbooks. In which local doctors have writtentheir annual summaries of the health issues in their areas. Even though they are written about180 years ago, it is striking the lack of knowledge and understanding they had at that time. Against e.g., Cholera they ordinated leeches and starch enemas. Mercury was used for a varietyof disease. And cold and damp weather seemed to be the source of most infections.
So, all in all, it feels quite ok today despite the fact that we are far from understanding allillnesses and how to cure them.