Rätten att vara uttråkad

När man nu insett att man kanske inte kommer att leva i evighet, är det fortfarande tillåtet att ha tråkigt ibland?

Dagen har förlöpt utan att jag lyckats göra något som helst konstruktivt. Alla små försökt till att åstadkomma något har misslyckats. Disken odiskad, tvätten otvättad, kvalitetstid med sonen oförbrukad. Inte ens min dagliga promenad blev särskilt bra (Jag cyklade nerför backen och bort till Budget Golf, med sonen gåendes bredvid. På hemvägen handlade jag lite och sonen fick ta cykeln. Själv tog jag bussen). Jag har inte ens känt mig särskilt sjuk idag. Så, idag blir en sådan dag som inte går till historien utan direkt till glömska. Om livet hade varit mer effektivt så hade det väl varit så ordnat att man kunde spara dagar som denna till en tid när man hade tänkt göra något vettigt.

Imorgon blir det besök hos mina blodsugande sköterskor. Hoppas på bra värden. Om de röda rasat, så blir det kanske några timmars bloggande medan man tankas med två påsar blod.