Bild: Beth Kanter
Med ”kända bloggare” menar man inte kända för att de är duktiga bloggare utan kända enligt konceptet ”har synts i TV”. Det vill säga de är kända för att vara ett vackert ansikte i TV, eller bara ett vackert ansikte (och då refererar jag givetvis till David Batra och inte till Eva Nazemson (vem nu det är) eller Jenny Östergren (sofftant i TV-morgon), något annat vore givetvis alltför sexistiskt.)
Men även om det nu har varit en hype där alla ska blogga och twittra, så måste man väl inse att det kanske inte bara räcker med att vara ”känd från TV”, eller för den delen ”duktig politiker” för att man ska kunna åstadkomma något som väcker intresse hos andra. Det går att skapa ”trafik” till en blogg men det är inte samma sak som ett genuint intresse från läsarna.
Många använder bloggen för att regurgitera egna tankar och funderingar i terapeutiskt syfte, vilket jag inte ska sticka under stol, nog är ett av huvudsyftet med min egen blogg, även om jag periodvis försöker lyfta sådant som ligger mig varmt om hjärtat. Och det är ok, så länge man inte förväntar sig horder av läsare kommer finna ditt pålägg på dagens frukostmacka en intellektuell utmaning.
Men om nu några ”kändisbloggare” lämnar arenan, så finns det ett antal tusen kvar, många av dem också duktiga skribenter och debattörer och därmed bloggare.
Vissa bloggare med kreativa arbeten kan man dock fundera över varför de överhuvudtaget spenderar sin kreativitet på en blogg. De lever på sin kreativitet (ståuppare, debattörer, journalister, osv), så varför ödsla den på något obetalt. En rörmokare som jobbar gratis på sin fritid skulle nog inte åtnjuta stor respekt för det, men uppenbarligen finns det många kreativa människor som tror att det fungerar så.
Nej, bloggen lär nog leva vidare vare sig vi vill det eller inte. Och eftersom det oftast handlar om gratisarbete, så lär vi få dras med dåliga bloggar även i framtiden.
Expressen rapporterar om Bloggdöden. En död som sägs bero på att flera kända bloggare den senaste tiden valt att lägga ner sina bloggar.
Med ”kända bloggare” menar man inte kända för att de är duktiga bloggare utan kända enligt konceptet ”har synts i TV”. Det vill säga de är kända för att vara ett vackert ansikte i TV, eller bara ett vackert ansikte (och då refererar jag givetvis till David Batra och inte till Eva Nazemson (vem nu det är) eller Jenny Östergren (sofftant i TV-morgon), något annat vore givetvis alltför sexistiskt.)
Men även om det nu har varit en hype där alla ska blogga och twittra, så måste man väl inse att det kanske inte bara räcker med att vara ”känd från TV”, eller för den delen ”duktig politiker” för att man ska kunna åstadkomma något som väcker intresse hos andra. Det går att skapa ”trafik” till en blogg men det är inte samma sak som ett genuint intresse från läsarna.
Många använder bloggen för att regurgitera egna tankar och funderingar i terapeutiskt syfte, vilket jag inte ska sticka under stol, nog är ett av huvudsyftet med min egen blogg, även om jag periodvis försöker lyfta sådant som ligger mig varmt om hjärtat. Och det är ok, så länge man inte förväntar sig horder av läsare kommer finna ditt pålägg på dagens frukostmacka en intellektuell utmaning.
Men om nu några ”kändisbloggare” lämnar arenan, så finns det ett antal tusen kvar, många av dem också duktiga skribenter och debattörer och därmed bloggare.
Vissa bloggare med kreativa arbeten kan man dock fundera över varför de överhuvudtaget spenderar sin kreativitet på en blogg. De lever på sin kreativitet (ståuppare, debattörer, journalister, osv), så varför ödsla den på något obetalt. En rörmokare som jobbar gratis på sin fritid skulle nog inte åtnjuta stor respekt för det, men uppenbarligen finns det många kreativa människor som tror att det fungerar så.
Nej, bloggen lär nog leva vidare vare sig vi vill det eller inte. Och eftersom det oftast handlar om gratisarbete, så lär vi få dras med dåliga bloggar även i framtiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar