onsdag 20 maj 2009

"The report of my death is an exaggeration" (Mark Twain)

Man borde vara glad att man inte är en kändis. Patraskmedia i USA gick ut med nyheten att Patrick Swayze hade dött. Swayze har sedan ett år tillbaka kämpat mot dels en av de dödligaste cancerformerna, bukspottkörtelcancer, och dels ett patrask inom media som gjort allt för att rapportera om hans närastående död. En googlesökning ger att 358 artiklar rapporterat om Patrick Swayzes död, dock de flesta med tillägget NOT. Alltså, en sketen radiostation någonstans i USA rapporterar att han dött av sin cancer. 358 tidningar världen över skriver om detta. Det är väl bara en tidsfråga innan vi på ett svenskt löp ser ”Svenska kungen, inte död” eller ”Lill-Babs kommer att dö”.

En annan kändis, Christina Applegate, ni vet den lilla bimbon i ”Våra värsta år” (”Married with kids”), som nu vuxit till en stor bimbo (om man får tro media) har opererat bort båda brösten efter att ha haft bröstcancer. Tänk vad lycklig hon måste vara som blivit frisk från cancern. Men, nej, rapporterar media, ”hon gråter varje dag” över förlusten av sina bröst. Och media fortsätter med att hon trots att hon blivit av med sina bröst fortfarande är en av de vackraste kvinnorna i världen. Ytligheten firar triumfer i tuttfixeringens USA.

Även om det finns många ytliga män, så har jag ändå svårt att tro att t.ex. Brad Pitt efter t.ex. att ha överlevt testikelcancer skulle berätta att han gråter varje dag över sina saknade ballar. Eller att media skulle skriva att han även utan ballar trots allt är eftertraktad. Men det är väl bara en tidsfråga.

Artiklar: AB1, AB2, AB3, AB4, AB5
Bloggar: 1, 2, 3, 4

Inga kommentarer: