Polemik

När man läser nyheter nuförtiden så får man mer och mer känslan av att de är skapade. Man tar en konstfackselev som gör något som upprör många. Sen kallar man dessa många för "konsthatare" som inte vill skattefinansiera brottsliga och/eller oetiska/omoraliska handlingar.

När det dött ut, så kallar man dem för "klasshatare" och gör det till en höger-vänsterfråga. Åsa Linderborg skriver i Aftonbladet att "även i en demokrati" ska konsten vara fri och skattefinanseriad, och med fri menas med rätt att bryta lagar.

Har man ingen nyhet så kan man väl ta en gammal vandringsmyt, är det dessutom en med lite rasism eller ännu mer populistiskt, antisemitism, och publicerar den. Fast man publicerar den som en "kulturartikel" då verkar den inte behöva vara särskilt sann. Sen intervjuar man dem som man retat upp och gör nyhet av hur uppretade de är och att de är odemokratiska och hotar pressfriheten eftersom de inte tycker om det man publicerat.

Visst finns det riktiga nyheter också. Hemska sådana dessutom. Som de tre små barnen som ramlar ut genom fönstret på skolan. Men så lägger man på sin förmodligen svenska "touch" på det hela genom att inte bara beskriva detta hemska som hänt barnen och hur skakade barn och föräldrar är. Hela olyckan är dessutom en fråga för arbetsmiljöverket. Ve o fasa, det kan till och med vara fråga om ett arbetsmiljöbrott. Skitsamma om några ungar gör illa sig, men ett arbetsmiljöbrott. Huvva.

Nej, det är aldrig upplyftande att läsa svensk media och mycket sällan lärorikt heller.

En hundinstallation för att påvisa bristerna i suicidalvården för vovvar.

Artiklar: AB1, AB2, AB3, AB4, AB5, AB6, AB7, AB8, AB9, Expr1, Expr2, DN1,