Snuttefiltar

Böcker inbundna av hovbokbindare Gustaf Hedberg

När brorsan och jag åkte hem från sjukhuset igår kom vi strax före min son som var på väg hem från skolan. Under armen hade han som vanligt sin amerikanska fotboll. En fotboll som han även har bredvid sig när han sitter i soffan och tittar på TV och ibland till och med i sängen när han sover.

Själv har jag kanske inte riktigt samma behov av snuttefilt. Men jag har upptäckt att jag på senare tid har fått svårare att läsa. Dels därför att medicinerna gör att jag ibland ser sämre, att ögonen blir torra och irriterade eller rinner och är irriterade. Men allt detta hindrar mig inte från att köpa nya intressanta böcker eller att jag varje gång jag åker in på sjukhuset tar med mig minst en bok. Jag tror inte jag läst mer än sammanlagt 10 sidor när jag varit på sjukhuset det senaste året, för det har jag varit alltför trött, illamående eller haft ögonproblem.

Så, jag tänkte att istället för att ta med mig en massa böcker som jag ändå inte tänker läsa, så kan jag väl ta med mig en riktigt skön bok. En vackert inbunden bok som ligger bra i handen. E-böcker och ljudböcker i all ära, men halva upplevelsen är känslan att hålla i en bok när man läser den.

Jag tror att jag fastnat för en bok som jag garanterat inte kommer att läsa men som är precis sån som jag vill att ett bokband ska vara, tjocka tunga pärmar som ändå är så pass stadiga och ändå snällt ligger kvar uppslagna, ett vackert halfranskt band med vackert ornamenterad utsmyckning på ryggen.

Så, boken jag väljer blir nog Jespersens bok om fonetik, från 1899, på Danska. :-)

Inbunden av mästaren själv. Hovbokbindare Gustaf Hedberg. Det får bli min snuttefilt på sygehuset nästa gång.