Nationell Cancerstrategi

(No English version today)

Regeringen har publicerat ett förslag till en Nationell cancerstrategi för framtiden. Självklart hakar tidningarna på med braskande rubriker om att antal cancerfall kommer att explodera fram till 2030. Att antalet hjärtinfarkter kommer öka avsevärt mycket mer har man missat.

30% av befolkningen kommer att få en cancerdiagnos före 70-års ålder. Så, hur skaffar man sig en släng av Cancer?

Lättast är nog att röka sig till en lungcancer. Problemet är att det tar lite tid, men framförallt kan det ta väldigt lång tid innan man upptäcker lungcancer. Å andra sidan så är chanserna att överleva små när man väl fått en ordentlig lungcancer.

Sola mycket. Att sola hårt och mycket under sommaren, helst vid Medelhavet och med kokosolja över hela kroppen. Se till att bränna sig ordentligt. På vintern kör man förstås hårt med solariet.

Övervikt och låg fysisk aktivitet är också ett bra sätt att få t.ex. cancer i matstrupe, bukspottkörtel, tjock- och ändtarm, bröst (hos postmenopausala kvinnor), livmoder samt njure (allt enligt World Cancer Research Fund).

Skaffa infektioner som: Humant pappilom-virus, HPV som ger livmoderhalscancer. Hepatit B- och C som ger primär levercancer, samt Helicobacter pylori som ger magsäckscancer.

Ärftlighet: skaffa föräldrar som har eller har haft bröst-, prostata samt tjock- och ändtarmscancer.

Andra sätt är att bli alkoholist (lever- och matstrupecancer, cancer i munhåla, svalg och strupe), ensidigt vitaminintag, jobba inom kemisk industri. Det finns väl troligen en del sätt till, men är kanske inte värda att ta upp här. Sen finns det förmodligen en massa sätt som vi ännu inte känner till.

Om man dessutom vill vara säker på att inte överleva sin cancer, så ska man givetvis låta bli att undersöka sig. Att låta läkarna upptäcka cancern så sent som möjligt är ett säkert sätt att minska chanserna till överlevnad.

Att påstå att jag lusläst utredningen SOU 2009:11 En nationell cancerstrategi för framtiden. Men jag har åtminstone skummat igenom de 330 sidorna.

En slagning på diverse ord tycker jag ger en bild av var det haltar lite. Målen som anges för strategin är dock bra.

Vad som inte visas tydligt är hur olika cancerformer prioriteras. Hur kommer det sig att bröstcancer har en så dominerande position i Svensk cancervård och cancerforskning? Fler dör varje år i bukspottkörtelcancer än i bröstcancer i Sverige. I rapporten nämns bröst(-cancer) 75 gånger medan bukspottkörtel(cancer) nämns 5 gånger. Idag finns det två nationella screeningprogram: gynekologisk cellprovskontroll och mammografi.

Fler män får prostatacancer än kvinnor får bröstcancer. Fler män dör i prostatacancer än kvinnor i bröstcancer. Ordet ”genus” existerar inte i rapporten.

Så, vad är det som styr hur mycket fokus och hur mycket forskningsresurser läggs på de olika cancerformerna. Utöver bröst- och prostatacancer så finns det ca 198 andra cancerformer.

Man nämner också i rapporten att Sverige har halkat efter som cancerforskningsnation. Idag betalar Staten 250 Msek till forskningen, ideella anslag är 460 Msek. Samtidigt säger man att de direkta samhällsekonomiska kostnaderna (vård, läkemedel, forskning, preventiva åtgärder) för cancer är 17.6 Miljarder kronor.

250 miljoner kronor fördelat på 200 cancerformer! Som jämförelse kan man titta på en del poster i den senaste budgetpropositionen: 126 MSek satsas på Konstfacks grundutbildning (exkl. böter), 250 MSek satsas på ”Insatser för skogsbruket”. Man föreslår också att man satsar 6,9 miljarder i ”Gårdsstöd och djurbidrag” inkl. mjölkbidrag, handjursbidrag, stöd för proteingrödor, energigrödor, stöd för kontrakterad stärkelsepotatis, stöd för kvalitetscertifiering samt bidrag från EU för bekämpande av djursjukdomar.

Det verkar rätt klart att i valet mellan en cancerforskare och en svensk ko, så vinner kossan.

Artiklar: AB, SvD1, SvD2, ND, DM1, DM2, DM3, Dagen, Regeringen1, Regeringen2

Bloggar: 1, 2, 3, 4