Majs

(English version below)

Igår var det så dags att få den lilla påsen med stamceller. Lite extra spänt är det med tanke på att jag nu fått cellgifter som slår ut immunförsvaret. Och enda sättet för kroppen att kunna återställa det är att få tillbaka dessa stamceller. Stamcellerna har också kort livslängd när de väl är tinade. Så påsen hämtas på ett exakt klockslag och förs till avdelningen (hiss får inte användas).

När påsen kommer så har jag redan kopplats upp på en del övervakningsmaskiner, man har dukat ett bord med akutmediciner, ifall jag skulle få en anafylaktisk chock.

Sen kör man igång själva infusionen. Jag blir illamående, blodtrycket sjunker, jag får ont i magen, jag kallsvettas. Men det hela är över på en timme, och mår klart bättre sedan jag fått sova lite. Magen är dock i uppror.

Kuriosa i det hela är att man använder ett konserveringsmedel som luktar starkt av majs. Jag märkte nog inte så mycket själv, men alla omkring mig sa att det stank majs ända ut i korridoren.

Senare på kvällen sa man att jag kanske kunde få åka hem tills mina värden sjunkit, men att man ville vänta tills fredag morgon.

Fredag morgon, har haft problem med magen under natten. Så, man vill avvakta hemgång till lördag morgon, men att då planera för utskriving (dvs åk hem och kom igen när du känner dig sjuk). Jag är inte alls särskilt förtjust i att åka hem, särskilt inte när man inte mår helt bra och dessutom måste ta hand om markservicen själv när man är hemma.

Senare på dagen kom resultatet från mina blodprover. Nu har det sjunkit ordentligt, så det blir isoleringsrum från Lördag. Permission eller utskriving är inte att tänka på. Det är skönt att det äntligen verkar bli av. Nu har jag förhoppningsvis inte mer än en vecka eller så som är jobbig, innan allt blir bättre igen.

Jag är glad att jag har både dator och dvd med mig. Läsning har det inte blivit alls något av de senaste dagarna. Istället somnar jag framför någon film på datorn.

English version

Yesterday, it was time for the little bag of stem cells. It was a little tense especially as my immune system had now been hit so hard, it would never be able to recover without the stem cells. The stem cells do not live that very long after they have been warmed up after being frozen. So, the bag is escorted from the blood center on the exact time and transferred by courier to the ward (elevators must not be used).

So, when the bag got there I was already hooked up to a number of monitors. There was also a table full of medicines, syringes and a lot of other stuff just in case I had an anaphylactic reaction.

Then the transfusion started. I got nausea, the blood pressure went down, I got diarrhea, I was cold sweating. But it was all over in about an hour and I started to feel a bit better.

The stem cells have been mixed with some kind of chemical to keep it fresh I guess. But this chemical smells really strong of corn. So after getting this, the whole room smelled of corn.

Later on that evening they told me that I might be going home until my blood count had fallen, but they would have to see how I was in the morning.

Friday morning, had had some problems with my stomach during the night. So, the wanted to wait and see before they could send me home. But they wanted to prepare for me being signed out on Saturday. I can understand that they do not want to have anyone unnecessarily staying here. But I really did not see any benefits for me to go home, just to wait to get sick enough to get back. Especially, as I would have to go out and get food and stuff, when I really should not be out among people. And it would probable be even worse, as I would have to come here to get daily blood tests. The tests as such do not take anytime, but arranging for transport and waiting time, it still takes 2-3 hours.

So, later today when they came with the results of my blood count, I was not too unhappy. The blood count is now down close to the 0.5 which means I will be isolated and that any trips home are out of the question.

So, finally the recovery period seems to start now (even if it starts with getting worse first). So, hopefully one week of tough side effects and then starting to improve and recover.

I am happy I brought both my computer and DVD with me. The last couple of days, I have been too tired to read, so just dosing off to a film on the computer has worked much better.