lördag 3 oktober 2009

Utmaningar



Det finns väl inget häftigare än människor som tar sig an sådana här utmaningar. Att först och främst vilja spela baseball när man är blind och sedan se till att det blir av. Att inte låta en sådan enkel sak som att man inte kan se, hindra en från att göra det man vill.
Upplagd av kl.

1 kommentar:

ERIC SECHER sa...

Hade ingen aning om att de finns så många band.
Blir ju lätt förvirrande, om man skall hålla reda på vad varje band står för. Men en tydlig gest/markering att man "bryr sig" ?

När vi cyklade Tour d Afrique 2007 var Douglas från Kenya med. Han är blind, efter ett bomdåd i Nairobi på 90-talet. Douglas satt bak på en tandemcykel och fullföljde hela vägen från Kairo till Kapstaden. När vi passerade Nairobi var vi hemma hos hans familj, fru och två döttrar i tioårsåldern. Gripande.
Douglas, som har en stark kristen tro, menade att han fått ett rikare liv, med mer mening, sen han blev blind.
Att sitta bak på en tandem, utan att se, när det går utför på skumpiga vägar i 70 kilometer i timmen. Det kräver tillit.

Precis som dom säger i ditt base-boll-klipp; det handlar om att få vara med i en gemenskap. Ingenting betyder mer.

4 oktober 2009 kl. 04:41

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)