Det främsta skälet till att det inte varit så många inlägg den sista tiden är att jag inte mått helt bra. Min nya medicin, tycks inte verka som vi hade önskat, vilket fått cancern att växa till sig lite. Detta har lett till att jag fått lite mer ont, vilket lett till ökade medicindoser, som ger ökade problem med förstoppning, utslag, sömnbrist, illamående m.m. Många av dessa problem börjar vi nu komma tillrätta med och strategin som tycks gälla nu är att återgå till Ixoteen som jag hade innan Certican, samt komplettera med något (detta något diskuterar man just nu).
Så om vi då kan banka tillbaka cancern litegrann alternativt hålla den still. Så ser det rätt ok ut.
Ett problem med den här sjukdomen är att hur sjuk man är och hur dåligt man mår är inte alltid samma sak. Som exempel på hur det kan hänga ihop:
En lymfnod i buken växer och trycker på så att det gör lite ont. Mot det onda tar man ett morfinpreparat. Morfinpreparat ger förstoppning Förstoppningen tillsammans med en förstorad lymfnod gör det värre, så då tar man laxermedel och mjukmedel, som retar tarmen att komma igång, vilket ökar på smärtorna litet.
En annan variant är att det gör ondare när man ligger ner, alltså sitter jag mycket. Till och med sitter när jag sover. När man sitter länge så svullnar man upp, först ben och fötter och sedan även buken (vilket också kan bero på påverkan av njurar, vilket dock inte verkar vara fallet för mig). Så man svullnar upp, då behöver man urindrivande, urindrivande gör att man blir uttorkad och mår illa. Och så sätter hjulen igång igen.
Så, när jag nu i natt och under dagen lyckats sova ganska mycket, så försvann mycket av svullnaden, yrseln, illamåendet och så vidare och helt plötsligt så mår jag bättre. Inte jättemycket bättre men bättre. Så, nu hoppas jag kunna fortsätta att få sova, äta och dricka så bra det bara går, så ska vi se att blogginläggen börjar komma igen.
Och framförallt, så måste jag bli tillräckligt frisk så jag kan gå och se landskampen mot Finland på Lördag.
Inlägg
7 kommentarer:
Skickar lite tumhållning att förbättringen skall hålla i sig och orken skall komma tillbaka. Och att det blir match till helgen såklart!
Lite egoistisk önskan är det kanske då jag ser fram emot att läsa fler tänkvärda inlägg från dig också.. ;-)
Man får sig en riktigt tankeställare av att öppna din blogg. Vi cirklar kring samma frågor men din belägenhet är väldigt annorlunda. När jag skriver om blåmärken skriver du om cellgifter.
Var tar du krafterna ifrån ?
Du är stark som överhuvudtaget orkar blogga när du har det så tufft. Det verkar inte vara någon lek att vara David just nu. Hoppas att allt stabiliseras snarast och att doktorerna hittar en riktigt effektiv tilläggsmedicinering. Jag förstår VERKLIGEN att du som stolt far vill komma iväg på lördag! Allt gott! /Mia
Hej David!
Jag är imponerad över hur mycket du hinner och orkar med att blogga. Alla som har en blogg kan intyga att den kräver mycket tid och engagemang. Är imponerad över din kapacitet!
Hälsningar från Julia Cromvik.
David, din son kämpar på fotbollsplan och du i en annan ring. Jag önskar er båda att segra. Natthälsning från Liba
Det är fantastiskt att du kan se det goda mitt i allt det onda. Och behålla humorn. Det är väldigt viktigt.
Kramar
Susanne
Jag halkade in här av en slump och har läst lite! Nyttigt för mig som gärna tycker synd om mig själv bara barnen blir sjuka och jag måste vabba. Världen går nästan under när inte min lilltjej får svinvaccinet idag pga feber. Usch, jag skäms över hur kinkig jag är, när jag i själva verket har det oförskämt bra.
Min mamma fick cancer för några år sen, då fick jag perspektiv på det mesta! Men nu när hon är frisk och alla andra i min närhet, vad jag jag, så blir jag bortskämd igen.
Skicka en kommentar