Bloggandet som en evig klagan

(English version below)

När man bloggar blir det lätt att man ofta spånar in på allt man ogillar och vill klaga på. Det är lätt att klaga. Så med risk för att bli blödig och mesig och omanlig tänkte jag istället försöka lista sånt som jag tycker om, höjdpunkterna i tillvaron och livet.

1. Att få det där samtalet där man får veta att man ska bli pappa. Och när man efteråt lägger på luren med en tår i ögat och ett jättestort leende på läpparna.
2. Att sitta en bit upp på Ballstadsaksla på Lofoten en julidag, med solsken i ansiktet, skränande fiskmåsar, lukt av rutten fisk och en vidunderlig utsikt över nordatlantan. Då känner man ändå ganska liten och ödmjuk.
3. Att få oväntat beröm, även om den är oförtjänt, som får en att gå omkring med ett litet larvigt leende, kanske en hel dag.
4. När ens barn får beröm, i skolan, av andra föräldrar, av fotbollstränaren.
5. När man lyckas göra någon glad och lycklig, helst någon man inte känner och helst med små medel. Ibland behövs så lite och lyckligast blir man ändå själv för att man kunnat hjälpa någon eller gjort någon glad.
6. Att komma hem efter en lång dag på jobbet och mötas av ett barns tjut och små springande fötter, någon man älskar som kommer och möter en med ett leende, eller bara en lycklig och uppspelt hund (nej, min katt har aldrig kommit och hälsat mig lyckligt uppspelt).
7. Att upptäcka hur många som faktiskt bryr sig om mig när jag blev sjuk.
8. Att dela glädjen med alla dem som faktiskt idag överlever sina cancersjukdomar
9. Att se att min son i ett frågeformulär från sin fotbolstränare under frågor som favoritlag, favoritspelare etc, under frågan ”min idol är:” skrivit ”min pappa”.
10. Att inse (även om jag aldrig för en sekund betvivlat det) att min bror inte tvekar att göra vad han kan för att rädda livet på mig (som att donera benmärg). Trots att vi är så olika, sällan ses, och ofta har bråkat och käbblat. Så är vi bröder och ställer upp för varandra utan att tveka när det gäller. Jag älskar honom riktigt mycket, fast det har jag nog aldrig sagt till honom.
11. Och alla de små sakerna: en bebis som skrattar, en hundvalp som busar, en riktigt bra bok, en bra film, vacker sång och musik.
12. Glada människor.
13. Varma och omtämksamma människor.

Och så allt det där som man inte inser förrän man inte kan göra det längre. Som att ta en promenad på stan och fönstershoppa. Att gå en promenad i skogen, att spela golf, att cykla, att orka, att resa, att gå på teater, att gå på fotbollsmatch, osv.

Så nog finns det mycket att glädjas åt i vardagen. Det borde väl ändå vara så att det flesta människor borde vara lyckliga som normaltillstånd och enbart in undantagsfall vara ledsna och olyckliga. Men jag tror vi ofta glömmer listan ovanför och bara därför känner att vi bara har en lång lista med inlägg på klagobloggen.

English version

When writing on a blog, it is easy to just focus on things to complain about, all the things that you dislike, and there is a constant flow from the news about all sorts of things that is just so easy to pick on.

So, with the risk of sounding bit soft, I thought I would try to make a list of the things I do like and that make me happy, as well as the things that the mere thought of make me happy.

1. To get that phone call where you first get to know that you are going to become a father. And when you put the phone done and have a tear in your eye but at the same time the biggest smile ever.
2. To sit a couple of hundred metres up on Ballstadsaksla in the Lofoten islands in Norway on a summers day, with the sun in your face, seagulls in the sky, the slight smell of rotten fish and sea, and a fantastic view out onto the North Atlantic. You really feel small and humble.
3. Getting unexpected praise, even if it is undeserved, which makes you walk around with a little ridiculous smile, maybe a whole day?
4. When your child get praised, at school, by other parents or, by the football coach.
5. When you manage to make someone happy, preferably someone you do not know. And when you manage to make that person happy or grateful, even if what you have done is really nothing. It makes you feel so happy you feel egoistic.
6. To come home from work and be greeted by a scream and the sound of small running feet, or be greeted with a big smile from someone you love, or just the scream of an exited little dog (no, my cat has yet to greet me in excitement, stupid old thing).
7. To discover how many people actually care about me when I got sick.
8. To share the joy with all those who actually get cured from their cancer.
9. To see my son in a questionnaire from his football coach, under the question “Who is your idol?”, write “My dad”.
10. To actually see (even though I have never in my mind doubted it), that my brother is actually willing to do a really big sacrifice in order to help me survive my cancer. We are so different, we do not see each other that very often and we have often fought over a lot of things, but when it really comes down to things that matter we always are prepared to do whatever it takes. I love him to pieces even though I never say it.
11. And then there are all the small things in live that make you smile: a laughing baby, a small puppy playing around, a really good book, a good film, beautiful song and music.
12. Happy people
13. Warm and empathic people
14. And all the small things that you only discover the value of when you are not able to do them any longer. Such as: go window shopping, take a walk in the woods, play golf, take a ride on the bike, to travel, to go to the theatre, to see a football match and much more.

So, there are plenty of things to be happy about, all around us. So, really we should be happy by default and only as an exception be unhappy. But I think we too often forget about the list of things above and focus on finding things to complain about in our blog.

Sprak-Ladan

(English version below)

Kan man inte bli känd genom att vara älskad så kan man i alla fall bli känd för att vara avskydd. Att vara KD-politiker i Hylte kommun är kanske inte bästa platformen för att nå ut. Man kan väl tro att det är ett av skälen till att Tom Barkström går ut till föräldrar som klagar på att de måste betala för matsäckar åt sina skolbarn som enligt skollagen har rätt till gratis skola och mat i skolan. Han går ut med budskapet att föräldrarna ska prioritera ner chipsen, godiset och cigaretterna så har de säkert råd med barnens matsäckar. Ett uttalande han gör utan att känna till några som helst detaljer. Med andra ord beter han sig som en arrogant djävul. Hans tidigare bedrifter är att vara en slagskämpe för den extrema sekten ”Plymouthbröderna” och deras skola Laboraskolan, som kritiserats av skolverket. Tom Barkström samlar knappas poäng utanför hans trånga skara supportrar.

Artiklar: AB, TV4


Bloggar: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8



Man anordnar ett recruitment event på kulturhuset i stockholm. Där man kan träffa företag som söker personer till management, Human resources, trainees m.fl. Och vill man inte gå dit IRL så kan ju alltid söka på internet, hos Worky (more work, less jobs eller om det var tvärtom), där kan man också hitta möjligheter till career change. Dock såg jag inte att de sökte några translaters. Jag har en känsla av att företagen borde vara i desperat behov av sådana. Möjligen har de redan givit upp. Men å andra sidan går väl folk hellre och tar en Sunday brunch eller kollar in någon juste sale. Jag såg att man hade rea på baddräkter, följaktligen annonserade man för ”Bad Sale!!!”

Till och med svordomar tar man hellre på amerikanska, de blir liksom snällare då, för vem skulle komma på tanken att ordagrannt uttala WTF, MF, osv på svenska. Till och med dagisbarn rabblar upp namnen på sina fingrar med: lillfinger, ringfinger, fuckfinger, pekfinger och tumme. Det är väl för sött. Tills de kommer till USA på besök och upptäcker att en sådant ovårdat språk gör att ingen tar det på allvar, eftersom du tycks vara så ouppfostrad.

















Status: Idag är första dagen utan morfin, så det går åt rätt håll. Likaså överlevde jag ryggmärgsprovet och att få cellgifterna in i ryggmärgen. Idag fick jag reda på att cancern inte har spridit sig till ryggrad och hjärna vilket i eländet kan ses som positivt. Ven kateten hade lossnat lite idag så den fick sys igen. Träffade dietisten för att få näringstillskott, ni vet sådana där äckliga näringsdrycker som man tar när man inte kan äta riktig god mat. Fick i alla fall testa ett tiotal varianter (jag hade min lilla utprovar session i dagrummet, dock utan spotthink på golvet). Av 10 sorter var 4 acceptabla, men ingen var god. Imorgon bitti är sista kuren, så det blir hemgång efter lunch. Äntligen.


English version

In this part, I usually focus on the status of my illness rather than all the other comments on current affairs. This for several reasons, sometimes it requires quite some effort to translate, and quite often it is mainly of interest to Swedish citizens.

Status: Today was the first day without morphine, so something has improved. I also managed to survive the testing of the spinal fluid and getting the chemo directly into my spinal cord. I got the results back today, and the cancer has not spread into the Central nervous system (spinal cord or brain). So, that was good to hear. My vein catheter had broken loose and needed some stitching up. I also met with the dietist today, mainly to get a prescription for some nutrition drinks. They all taste quite awful, so I got the try out some 10 different types. None of them were really nice, but 4 of them was almost drinkable.

Tomorrow morning I will have my last chemo session, so by lunch I will hopefully be able to get to go home at last.

Ny omgång

Med denna lilla manick tar man benmärgsprov

(English version below)

Fick vansinnigt ont i magen och njurarna i måndags kväll och det blev värre under natten. Inte ens ett par starka smärtstillande hjälpte. Så när jag väl kom till KS och fick lite morfin så kändes det fantastiskt bra.

Nu är jag inne för en 4-dagars kur. Lite starkare än den förra. Dessutom ska jag få profylax mot att lymfomet sprider sig till hjärnan. 6 omgångar då man först tar prov på vätskan i ryggraden och därefter sprutar in cellgifter direkt i ryggraden. Första omgången idag och inget jag längtar efter.

Jag läste att Stockholms landsting ska spara in 53 miljoner på cancervården. Att man kan behöva effektivisera även cancervården är inte svårt att förstå, men en effektivisering på 53 miljoner borde istället gå tillbaka till att ge ökade resurser till cancervården. Antalet patienter ökar ju faktiskt. Samtidigt lägger Norrlands läns landsting 28 miljoner på konsulter som ska hjälpa dem spara pengar. 53 miljoner är kanske inte så mycket, men just därför borde man kunna hitta dem på annat håll (t.ex. passerkortssystemet för stockholmare som ska slänga sopor på återvinningscentraler à 4 miljoner).

Dawit Isaak har nu suttit i 7 år i Eritreanskt fängelse för sin regimkritik. Är det inte dags för svenska diplomater att öka trycket på Eritrea. Dawit är svensk medborgare. Eritrea är tillsammans med Nordkorea och Turkmenistan de länder med sämst yttrandefrihet, något som vi tar för givet här hemma i svedala.

Artiklar: DN1, Expr, SvD, Journ,
Bloggar: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12

English version

I started to get a terrible back and kidney pain on Monday evening and it got worse during the night, so it was great to get to the hospital and get a first shot of morphine.

Now I am back for a 4-day chemo session again. A little stronger than last time. I am also getting a prophylactic against the lymphoma spreading to CNS, so they will give me some chemo straight into my spine. Nothing I am really looking forward to, but I guess it will not be that bad.

I read in the news that the Stockholm health service will have to cut 52 million Sek from their budget for cancer treatment. At the same time the health service in northern Sweden is using consultants for 28 million sek to find areas to save money. I guess that 52 million is not that much, so the greater the reason to try to find something else to make those savings on.

Dawit Isaak has now been in jail for 7 years in Eritrea. Dawit Isaak is a citizen of both Sweden and Eritrea. He is a journalist and has been critical to the regime in Eritrea. Eritrea together with Turkmenistan and North Korea are the three countries in the world with the least freedom of speech. I guess it is time for Swedish diplomats to increase the pressure on Eritrea to free Dawit Isaak.

NanoBloggdärmanbarakanskrivaettord

(No English version below today)

Från mikroblogg till Nanoblogg. Nu lanserar man Nanobloggen där man bara kan skriva ett ord åt gången. Själv tänkte jag lansera en Picoblogg. Den är mindre, snabbare och billigare än både mikroblogg och nanoblogg. Den enda egentliga svagheten är att det inte får plats med några tecken alls, men å andra sidan så slipper bloggaren skriva och läsarna och läsa. Däremot tänkte jag att bloggaren registrerar sin profil på webben och där anger ett telefonnummer som Picobloggläsaren kan ringa och fråga hur bloggaren mår och vad han gör.



Just när jag konstaterat att Twitter nog är mer lämpat för katter (se gårdagens bloggpost), så läser jag att Mona Sahlin börjat använda Twitter. På något underligt sätt tycker jag att det blir lite töntvarning över det hela.

Politiker och att vara kortfattad är två begrepp som inte riktigt går ihop. Vad ska det bli härnäst? Alla riksdagsmän på Twitter? Kommer vi få läsa riksdagsledamot Eufraim Holgersson extatiskt utropa på sin Twitter: ”Har bifallit promemoria 375-34/2009 rörande strukturella och organisatoriska förändringar i fortifikationsförvaltningen”. Varpå hans partikamrater snabbt på sina Nanobloggar replikerar ”375?” och de yngsta med ett ”najs”.


Artikel: SvD

Bloggar: 1, 2, 3, 4, 5, 6

The toppen is nådd.

(English version below)

Status: Leukocyter 5.8 (normalt!), Trombocyter 65 (hälften av vad de borde vara men 3 gånger så många som i onsdags), Hemoglobin något lågt. Så nu kan man träffa folk igen. När immunförsvaret är som lägst är det ju inte bara andras sjukdomar som man lätt kan dra på sig. Även virus och bakterier som man drar på själv är ett lika stort hot, allt från svampinfektioner till herpesvirus. Eftersom 80 % av Sveriges vuxna befolkning har herpesvirus i sig (herpes simplex), så tyckte min läkare att jag skulle käka Aciclovir i preventivt syfte när immunförsvaret är dåligt. Jag stod dock på mig och hävdade att han nog fick först bevisa att jag hade herpes. Resultaten kom idag, negativa. Hade man inte stått på sig så hade jag fått käka ytterliga 3 tabletter om dagen helt i onödan.

”Allt tyder på att vi nu nått säsongens influensatopp eller att vi kommer att nå den inom någon vecka.” säger man i Smittskyddsinstitutets influensa statistik. Det är väl bara att hålla tummarna att man lyckas undkomma den.

En feelgood historia om en autistisk basketspelare (även om den är ”gammal” tål den att ses nu också) . Video1, Video2

Jag vet inte om jag ska känna mig tekniskt omkörd när katter använder Twitter men inte jag. Nej, jag tar det nog som bevis på att Twitter passar katter bättre än det passar mig. Här en video om katter, hundar och hästar som bloggar och använder Twitter. Katten Sockington har 10 000 som följer honom och hans glada utrop från kattlådan på Twitter.

Även om jag är kattägare själv så måste jag nog erkänna att hundar är intelligentare än katter. Jag tror till och med att min katts IQ är mer i nivå med en blomkruka än en hund. Åtminstone efter att ha sett följande video.

English version

Status: Well my white blood count is now back to normal again. The trombocytes are still low as is the hemoglobin. But overall everything is quite ok. This means that I have at least the weekend when I will feel great and be able to meet people. Next week I am back for the next session of chemo.

I also need to stay away from the flu. In Sweden the number of cases of the flu is peaking this or next week according to the Swedish institute of infectious disease control.

Here is a feel good story about an autistic basketball player: Video1, video2

For some time I have wondered if I could use Twitter (micro blogging) for anything interesting. Now, I saw that there are actually cats, dogs and even horses that uses Twitter and have their own blogs. Here is a video about the cat Sockington who has 10 000 people following his Twitter blog. Video.

Even though I am a cat owner myself, I still must admit that dogs are more intelligent than cats. When it comes to my own cat, I think her IQ is probably closer that of a flower pot than to that of a dog. Check out this dog. I wish my cat could do that. Video

SuperBowl Weekend

(English version below)

Kort status Leukocyter 1.0, neutrofila 0.1, trombosyter 22. Med andra ord inget immunförsvar och lättblödande. Får ta Neupogensprutor för att: stimulera benmärgstillväxten, den här gången känns bieffekten också, några välmåttade knivhugg i ryggen vid valda tillfällen. Annars leker livet!

Natten mot måndag är det återigen Superbowl. En av årets stora högtider. Till detta event ska man förstås också ha amerikanska snacks, varför jag tagit fram detta recept som jag gärna delar med mig av.

Piggy Cheese dip:
Ta ett ½kg stekt bacon, ½kg kokt eller stekt korv, en stor slatt Tabasco sås, 1 kg Velveeta ost (eller Mozarella), smällt allt lågsamt. Serveras med några påsar tortilla chips och en massa öl.

Äntligen har jag hittat lösningen på Cancerns gåta. CellAdam, har funnits i 25 år och botar 75% av alla cancersjuka. Tänk att man har missat det. Dessutom består den mer eller mindre av någon sorts lättmargarin. Tänk vad enkelt allt är om man bara behöver tro. Och varför har inga läkemedelsbolag tagit upp detta? Jo, dels för att de alla ingår i den stora konspirationen, läkemedelsföretagen vill egentligen inte att vi ska bli friska, då kan de ju inte tjäna några pengar, och dels för att detta lilla företag som säljer CellAdam jobbar nästintill helt altruistiskt. Det vill säga det har alla de attribut man brukar koppla till en kvacksalva.

Diskussionen kring SSPX har rört upp mycket inom katolska kyrkan, de flesta tycks ha förstått det hela, medan andra mer obskyra organisationers reaktioner mer påminner om Ceausescus reaktion den där dagen på torget I Bukarest, när de ditkommenderade supportrarna helt plötsligt börjar bua. En auktoritär organisation som aldrig blivit kritiserad går i spin i sina försök att förklara sig ur situationen genom att smutskasta sina kritiker. Nu har man dessutom från SSPX officiellt satt munkavle på revisionisten Williamson. För en utomstående förefaller dessa organisationer skrämmande.

English version

Short status update: Leukocytes 1.0, Neutrophile 0.1, trombocytes 22. In other words I do not have much of an immune system and easily bleeding. I am taking Neupogen shoots to support the bone marrow, but this time I can feel the side effect, a knife-stab in the back now and then. But apart from that, everything is great.

Sunday night is Superbowl Sunday. One of the big events of the year. As it is on all through to the morning, you really need something to keep you awake. So here is a recipe for some Superbowl snacks that will keep you awake for a long time.

Piggy cheese dip:

Basically it's a pound of cooked bacon, a pound of cooked sausage, a healthy glug of Habanero Tabasco sauce and 2 pounds of Velveeta cheese, all melted together in a slow cooker. You serve it with a couple of bags of tortilla chips and a lot of beer. And, we would imagine, Tums.

And finally I have found the solution for cancer. It is called CellAdam and apparently it has existed for 25 years and cures 75% of all cancer patients. How could I and all my doctors have missed that? And it is so simple and natural (unlike other medicines that are not from anything in the nature). It is almost some kind of light margarine. How easy it is if you just believe. The question is why no pharmaceutical company has picked up on this? Well, they are of course all part of the big conspiracy. The pharmaceutical companies do not want us to get healthy (then they would not make any money, stupid). But the small company selling the drug, well, selling, they work of course based fully on altruistic principles and not for the money.
In other words, it has all the attributes of a quack.

The news about the SSPX organization seems to have stirred up quite a lot in the Catholic Church. Most of them seem to have understood what has happened. Even though there are some small sect like organizations whose reaction reminds me of when Ceausescu held his last speech in Bucharest in 1989, where the supporters that had been forcedly transported to Bucharest turned on him. An authoritarian organization that is not used to any criticism starts to smear their opponents and even try to do some journalistic research into the tv-production team. Now they have also silenced the revisionist, Williamson. For a non-catholic, these organizations really frighten me.

Dagen "D" (diagnos, doktor, donatortransplantationsbeslut)

Mycket sex kan ge cancer skriver Aftonbladet. Om det ändå vore det, då hade man ju i alla fall haft kul. Nu får man dras med sin cancer ändå.

Härligt att höra att Obama nu lyfter bort det våta täcke som förre presidenten Bush lagt över forskning och teknisk utveckling. Nu tillåts stamcellsforskning igen, nu kan organisationer som informerar om abort sponsras, nu börjar satsningarna på miljön. ”We will restore science to its rightful place”. (Artiklar: DN1, DN2, Boston Globe)

Den här siten har ett fantastiskt fotografi över Obamas installation. Man kan zooma i den hur långt som helst.

http://gigapan.org/viewGigapanFullscreen.php?auth=033ef14483ee899496648c2b4b06233c

Tidningen The Inquirer, berättar en katolsk ärkebiskop har gått till hårt angrepp mot sociala nätverk, som Facebook. Ärkebiskop Pompili säger att relationer som skapas online inte är riktiga relationer (till skillnad från dem man har med en gud och änglar osv.). ”Facebook och dess likar skapar en online egocentrism som torkar upp riktiga relationer.” Man får väl anta att ärkebiskopen anser att man ska ha riktiga och naturliga relationer med sin omgivning och i sitt samhälle. Ungefär som munkar och nunnor i celibat. Det sägs dock att Vatikanen både startat en Youtube kanal och en egen site för sociala nätverk. (Jag har dock inte ansträngt mig för att hitta dessa).

Ofta brukar man hitta någon förmildrande omständighet i hemska historier. I historien om Anna Odells ”konst” finner jag dock ingen. Ett beteende som sammanför så många avskyvärda egenskaper en människa kan besitta i en och samma person. Förakt för psykiskt sjuka, förakt för dem som försöker hjälpa dem, och kvar är bara ett jättestort ego som tror sig syssla med konst. Jag hoppas bara att hennes fängelsestraff blir långt. Prefekten Olof Glemme på konstfack borde också ta sig en funderare. Han tycker, efter att ha diskuterat agerandet utifrån konstfacks etiska regler, är helt ok.

Bloggaren Svalan har gjort en mer djupgående och mycket bra beskrivning av händelsen.

(Artiklar: AB, Metro)

(Bloggar: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10 )